raw chokladmousse

Ikväll är det semifinal i Eurovision Song Contest, och jag kände mig sugen på något gott, samt i behov av lite comfort food. Jag bestämde mig för att utmana mig och inte gå och handla, utan bara använda det som jag hade i skafferi och kylskåp. Resultatet blev en chokladmousse, som går att smaska i sig med nästan gott samvete.

Recept

1 förpackning vita bönor
2-3 msk kokossocker
2-3 tsk vaniljpulver
0,5 dl rostade kokosflingor
40 g 70% choklad
1 äggula*

Skölj bönorna väl och mixa med kokossocker och vaniljpulver. Smält chokladen och rör i en äggula. Vispa väl och häll chokladen i bönsmeten. Vänd tills allt är blandat och rör ner kokosflingorna.

*Äggulan gör att det inte är äkta raw antar jag, men det behövdes något som rörde ut smeten. Jag kan tänka mig att någon form av vätska, till exempel kokosmjölk skulle fungera lika bra.

Biff Wellington

När jag var liten var Biff Wellington bland det bästa jag visste. Det var något magiskt med smördegspaketen, och när de öppnades så låg kött och en god röra i dem. Det finns säkert något recept om vad som är en äkta Wellington, den jag växte upp med hade en röra med svamp, leverpastej och sherry.

I lördags bestämde jag mig för att göra en Wellington, men jag tittade inte på receptet utan improviserade fram något.

Innan jag planerade att göra göra Wellington hade jag ändå lagt in två köttbitar i en marinad, och ärligt talat vet jag inte alls hur jag blandade ihop den. Jag tror det var en del svartpeppar, olivolja, timjan, balsamvinäger och whiskey.

När det var dags att laga till maten tog jag upp köttet ur marinaden och stekte hastigt, bara så att det får en yta, men inte är i närheten av färdigstekt. Sen fick köttet ligga och svalna. Jag rörde ihop en röra av leverpastej, en klick grädde och sherry.

Sen rullade jag ut smördegen (jag använde färdigköpt), la några skivor kallrökt skinka på smördegen. Skinkan fungerar som barriär så att köttsafterna inte blöter ner smördegen. På skinkan lade jag köttet och sen slevade jag upp leverpastejröran ovanpå. Sen stängde jag ihop smördegen. Jag stängde den inte tillräckligt, så när den var i ugnen öppnade sig hela paketet, men det gjorde faktiskt ingenting.

Av resterna av marinaden och skyn som blivit kvar i stekpannan gjorde jag en snabb sås genom att koka upp, hälla i lite rödvin och sen en del grädde.

Det här var ett ovanligt vagt recept, men så går det när man bara plockar saker ur kylen utan att tänka ibland.

Gul och glad soppa

Idag blev det en gul och glad soppa till middag.

Recept 2-3 portioner

2 schalottenlökar
1 vitlöksklyfta
½ röd chili
1 cm färsk ingefära
1 medelstor morot
1 liten sötpotatis
1 dl majskorn
1 hönsbuljongstärning
5 pärltomater
1 dl apelsinjuice
5 dl vatten

Fräs ihop lök, vitlök, chili, ingefära, morot och sötpotatis. Slå på vatten och tillsätt majs, buljongtärning och tomater. Koka tills allt är mjukt och mixa med stavmixer. Späd med apelsinjuice till lämplig konsistens.

För att göra det lite matigare hade jag i en klick keso samt några mandlar och jordnötter i tallriken.

Kyckling i ugn

Har inte postat på ett tag, men jag har naturligtvis lagat mat. Idag var det dags att göra matlådor inför veckan som kommer. Det är svårt att komma undan att hel kyckling är relativt billigt, så det blev kyckling i ugn med rotsaker.

Recept

1 hel svensk kyckling
2 msk dijonsenap
4 vitlöksklyftor
2 msk citronsaft
1 msk rosmarin
1 morot
3 lagerblad

1 påse jordärtskockor
potatis

Blanda ihop senap, vitlök, citronsaft och rosmarin och smörj in kycklingen. Dela moroten i några bitar och stoppa in den och lagerbladen inuti kycklingen.

Skala jordärtskockorna och skala och dela potatisen. Lägg rotsakerna i botten och lägg kycklingen ovanpå. Stek i ugnen på 150 graders värme tills temperaturen visar 82 grader.

Rotsakerna var inte helt färdiga när kycklingen var färdig, så jag lät dem stå inne i ugnen ytterligare och stekas i fettet som runnit ur kycklingen.

Det här räckte till 6 lunclådor. Jag hade nog kunnat vara lite mer ekonomisk och fått ut en till, men jag har helt enkelt inte fler lådor med lock.

Godis, godis, godis

Igår var det dags för den stora julgodisdagen. Då går jag och min syster ihop och gör godis, och ibland kakor, en hel dag. Allt för att ladda inför vår stora Annandagskakfrossa.

Här är systers matbord uppdukat med allt möjligt som kan tjäna som inspiration för att göra godis. Det brukar vara så att vi har några saker vi har bestämt att göra, och sen brukar det bli lite allt möjligt som vi hittar på.

Syster har börjat med pralinformar och systerdotter laddar för knäck

Min ständiga uppgift är att göra knäck, av någon anledning i vår familj hänger det alltid på en moster att göra knäck, men igår fick jag hjälp av systerdottern för första gången. Knäck har också blivit betydligt roligare sen vi upptäckte mikroknäck, istället för att koka i kastrull.

Mikcroknäck
0,5 dl grädde
1 dl ljus sirap
1 dl socker

Blanda ihop i en mikrosäker bunke. Vi kör först tre minuter, efter tre minuter börjar nämligen smeten att bubbla över. Efter tre minuter en minut till, och sen 30 sekundersintervaller tills jag tycker att knäcken har fått en bra färg och går att hälla upp i formarna. Inget kulprov eller termometer, men å andra sidan är satserna så små att om man gör fel är det bara att göra om.

I övrigt gjorde jag en panforte, inspirerad av Nigella Lawsons julkokbok.

Panforte
125 g mandlar med skal
100 g skållade mandlar
150 g hasselnötter
75 g torkade fikon, hackade
100 g syltade apelsinskal (en förpackning)
100 g kakfyllning (en förpackning)
½ tsk nejlika
1 tsk kanel
mycket färskriven muskot
mycket vitpeppar
1 dl vetemjöl
1 msk kakao
2 dl socker
200 g honung
2 msk socker
florsocker

Blanda alla torra ingredienser. Smält ihop honung, smör och socker och häll det över de torra ingredienserna. Bred ut i en form, klädd med bakplåtspapper. Nigella hävdar att det ska vara en form med 30 cm i diameter, men min smet täckte inte en så stor smet. Ställ in i ungen på 170 grader i 40 minuter. Min panforte blev nästan bränd, så jag skulle minska tiden i ugnen till 30-35 min. När kakan svalnat pudrade jag den med florsocker och sen skar jag upp den i tunna bitar och förpackade.

Det övriga jag gjorde, men inte tog bilder på, så poster kommer framöver om dem. Förutom godis gjorde vi också en riktigt Christmas pudding, eller två eftersom vi hällde smeten i två mindre puddingformar.

Jordnötsmums
Äppeltryffel
Gulröda bärtryfflar
Vit saffransfudge

Min syster gorde
Ingefärspraliner
Limepraliner
Chilipraliner
Polkagrismarshmallows

Systerdottern som inte var på bild gjorde
Ischoklad
Wienernougat

Sen avslutade vi godisdagen med att göra hårda maltitolkarameller, vilket är sockerfria karameller. De är egentligen anledningen till at vi har den här godisdagen eftersom vi behöver vara två stycken för att kunna göra dem.

Eftersom vår andra syster fyllde år för några dagar sen så hade vi födelsedagsfika för henne. Jag hade försökt göra makaroner i lördags, men var inte nöjd med utseendet, så nu fyllde jag dem med en kokossmet och serverade dem. Jag ska göra en ny sats med makaroner inför julen.

Fyllningen bestod av
2 dl grädde
2 dl creme fraiche
200 g kokosflingor

Vispa grädden, och blanda ner creme fraiche och kokosflingor. Låt smeten stå ett tag så kokosflingorna suger åt sig lite fuktighet så får man en väldigt formbar, faktiskt ganska stabbig smet. Jag valde att inte söta den här, eftersom själva makaronbottnarna är så söta.

Närkefrestelse

Idag var det dags att börja med julmat och julbak på allvar. Vi är tre stycken som delar på matlagningen inför familjens julbord. Min första uppgift var att göra Närkefrestelse. Det är en variant på Janssons frestelse, men enligt mig så är den mycket godare. Jag lärde mig att äta Janssons frestelse först efter att jag hade insett hur gott det är med Närkefrestelse. Det är ett recept vi har inom familjen, jag vet inte vart det kommer ifrån, eller om det hänger ihop med att min far var född och uppväxt i Örebro.

Jag gör en liten frestelse, det är ju bara en av alla rätter på julbordet.

Recept
750 g potatis
1 stor lök
2 salta sillfiléer
senapsfrö
2 dl grädde
2 dl mjölk
½ dl ströbröd
smör

Börja med att hacka och steka löken i smör tills den blir gyllene. Medan löken steks skalar och skivar jag potatisen tunt, jag använder matberedaren, samt hackar sillfiléerna.

Varva potatis, sill, lök och senapsfrö i en ugnsfast form. Avsluta med ett lager potatis högst upp. Häll på grädde och mjölk samt klicka smör längs kanterna på formen. Strö över ströbröd. Ställ in formen i 175 grader och låt formen vara där tills potatisen är genomlagad, tar ca 1 timme i min ugn.

Nu är det bara att vänta till julafton innan man får mumsa i sig det här. Jag kommer frysa in den nu så den håller sig tills dess.

Juliga mazariner

Det är kanske inte det bästa att börja baka vid niotiden på kvällen, men igår hade jag köpt massa pistagenötter och hela dagen hade jag undrat vad jag skulle göra med dem, så när inspirationen kom kunde jag inte låta bli. Det blev riktigt juliga mazariner.

Recept, ca 23 stycken

Skal
100 g smör
½ tsk bakpulver
3 dl mjöl
1 ägg
några droppar karamellfärg

Jag la allting i matberedaren, utom ägget och karamellfärgen. De blandade jag ihop för sig. Sen körde jag matberedaren och hällde i ägget tills smeten gick ihop sig. Sen borde den ha fått ligga i kylen i några timmar, då hade den nog blivit bättre, men nu ville jag inte stanna uppe hela natten för att vänta på den. Jag la den i frysen medan jag diskade undan och ställde upp formar. Sen kavlade jag ut degen och la den i formarna.

Fyllning 1
140 g pistagenötter
100 g socker
75 g smör
3 ägg

Igår när jag köpte nötterna så la jag dem i blöt i varmt vatten i en bunke som jag tänkte med plastfolie. Idag på kvällen körde jag nötterna och sockret för att få en nötmassa. Det var sen jag behövde fundera ut vad jag egentligen skulle jag göra. När jag bakat ihop degen så vispade jag nötmassan, smöret och två av äggen till en jämn smet. När allt var jämnt hade jag i ytterligare ett ägg för att få smeten fluffigare. Jag klickade i den i de degklädda formarna.

Fyllning 2
1 dl granatäppelkärnor
2 msk apelsinjuice

Innan jag gjorde degen hade jag gjort den här fyllningen genom att helt enkelt koka upp granatäppelkärnorna i apelsinjuicen och låta det sjuda tills vätskan hade kokat in. Jag avslutade med att toppa mazarinerna med granatäppelkärnorna.

Ugn 175 grader i 15 min.

Resultat smakar underbart, men några av mazarinerna blev undergräddade och lite väl mjuka. I framtiden skulle jag minska på smöret i fyllning 1, till enbart 50 g, samt låta dem vara inne några minuter till.

Mumsiga mincepies/fruktapajer

Så tog jag då och bakade ut mina små mincepies, och jag är nog mest nöjd med dem av allt det jag har bakat hittills,kanske också för att jag inte riktigt visste vad jag skulle förvänta mig.

Receptet  på pajdegen är från Nigella Lawson

240 g mjöl
120 g smör
Saften från 1 apelsin
1 nypa salt

Blanda ihop allt till en pajdeg och låt den stå kallt. Kavla ut och klä små formar med degen.

Jag använde en liten kakburk som kakmått, eftersom jag inte hade något runt, och det var precis lagom för att klä aluminiumformarna jag hade köpt. Jag tror att mina formar är något större än Nigellas, för receptet ska vara för 36 och jag fick ut ca 25. Sen fyllde jag på med min hemgjorda mincemeat/fruktfyllning jag hade dessutom blandat i ca 60 g vit chocklad i fruktfyllningen. Istället för att toppa med en stjärna så tog tog jag ett pepparkaksmått i form av en klocka och la överst på pajerna. Sen fick de stå i 225 graders ugn ca 14 minuter. De hade nog kunnat vara inne lite längre, men jag blev för otålig.

Nu ska jag bara lyckas förvara de här fram till jul.

Riktigt syrlig mincemeat/fruktfyllning

Mince pies är något av de mest traditionsrika engelska julkakorna. Små pajer fyllda med en kryddig fruktfyllning, och inte köttfärs som jag trodde första gången jag stötte på mince pies när jag bodde på Irland. Från början var det kött, talg och frukt i fyllningen, men numera är det alltså en ren fruktfyllning.

Jag bestämde mig för att göra det här receptet från Nigella Lawsons Julkokbok, men jag handlade på vägen hem från jobbet och hade glömt en stor del av de viktigare ingredienserna, samt att jag inte hade något portvin hemma. Mitt recept blev alltså ganska rejält annorlunda i slutändan.

Syrlig fruktfyllning

½ dl tranbärsjuice
75 g farinsocker
300 g röda vinbär (jag hade i frysen)
50 g torkade tranbär (en påse)
100 g korinter (en påse)
50 g russin
1 tsk mald kanel
1 tsk .mald ingefära
½ tsk malda nejlikor
1 msk vaniljsocker
4 msk honung
2 msk konjak
50 g hackad mandel

Jag rörde ut farinsockret i tranbärsjuicen. Hade i vinbär, den torkade frukten, kanel, ingefära, nejlikor och lät allt sjuda tills i stort sett all vätska hade kokat in. När allt svalnat en aning rörde jag i honung, konjak och hackad mandel.

Det här är en rejält syrlig kompott,jag har därför ökat på honungmängden jämfört med Nigellas originalrecept, jag skulle ändå tro att det behövs ännu mer socker om man inte som jag har en väldigt låg sockertoleransnivå. Färgen är betydligt rödare i verkligheten, så det är en väldigt julig och fin fruktblandning.

Sen är det bara att konstatera att när julbaket har dragit igång, då är det äntligen dags att börja lyssna på julmusik också!

Morots- och potatiskaka

Dagens middag var en riktig skafferirens. Det skulle ha varit en potatiskaka, men jag hade bara två verkligt små potatisar så jag hittade en bit morot, och det visade sig bli mer morot än potatis i kakan.

Recept
1 morot
2 mycket små potatisar, eller en stor
lite krossade  nötter och mandlar ( jag hade slutet på en salt nöt/mandelmix
salt
vitpeppar
spiskummin

Riv moroten och potatisen på ett rivjärn, krydda och blanda om. Försök pressa ut så mycket vätska som möjligt. Stek i äkta smör.

För att fylla ut middagen så lade jag till några spenatblad och ett stekt ägg också.

Asiatisk-inspirerad soppa

Jag gillar att slänga ihop soppor av det jag har hemma, och då blir det gärna asiatiskt inspirerat. Jag gillar helt enkelt kombinationen ingefära-vitlök-chili-lime. Här kommer min variant av en soppa som helst äts rykande het, jag äter gärna med pinnar för att få upp maten och sen dricker jag upp buljongen. Jag är ingen expert på att äta med pinnar, det gör att jag faktiskt äter långsammare, och det har jag för mig ska vara nyttigare.

Recept

1 liten gul lök
1 vitlösklyfta
sesamolja
1 grön chili
3 cm färsk ingefära
1 hönsbuljongtärning
1 msk tomatpuré
2-3 msk limejuice
1-2 tsk japansk soja

smör/olja
1 liten pak choy
1 näve bladspenat
1 ägg
50 g risnudlar

Fräs lök och vitlök i sesamolja tills det blir gyllene. Ha i chili och ingefära på slutet.  Häll på 5-7 dl vatten och ha i en buljongtärning. Tillsätt tomatpuré, limejuice och soja och låt sjuda medan du gör det övriga.

Tillaga risnudlarna enligt instruktionerna på paketet.

Rör ihop eget och häll det i en het stekpanna med smör eller olja. Det ska flyta ut och bli som en tunn omelett. Vänd på ägget så båda sidor blir klara, ta upp den ur stekpannan och dela den i bitar som är lagom stora att fiska upp med pinnar. Skär pak choy i likadana bitar och fräs dem i samma panna.

Ta fram en djup tallrik och lägg nudlar, ägg, färsk bladspenat och pak choy i mitten. Slå över buljongen.

Ät, eller drick.

Det här är en soppa där man kan ta i stort sett lite allt möjligt och ha i, jag tror det skulle vara supergott med svamp, och varför inte lite kyckling i också.

Holy mole, vilken sås!

Till min pibil valde jag att göra två såser också. Det ena var en enkel majs-guacamole. Eftersom allt annat innehöll en del chili tyckte jag att det kunde vara bra med något sött och milt til..

Det som fick mig helt överväldigad över hur gått det var, det var dock den bruna röran. Egentligen heter den "Mole verde", grön sås, men min blev inte särskilt grön. En mole är en traditionell mexikansk sås där ingredienserna ska rostas och sedan stötas ihop till en smet, en basvara är tomatillo och det ska gärna ingå mörk choklad också. Tomatillo tror jag att jag her sett någon gång i en affär, men aldrig provat att smaka, när jag slår upp den på wikipedia så står det att det är en ganska bitter grönsak, men det visste jag inte när jag gjorde såsen.

Recept Mole Verde, med ingredienser från svensk mataffär
10 gula och lila tomater (jag köpte en cocktailförpackning och plockade bort de röda tomaterna)
olja
1 silverlök
10 vitlöksklyftor (mängden vitlök och lök ska vara ungefär densamma när de har hackats)
1 ancho chili (torkad poblano-chili)
1 grön chilifrukt
1 purjolök
1 kruka koriander
1 dl limejuice
5 dl grönsaksbuljong

Pensla tomaterna i olja och rosta dem i 200 graders ugn tills de får färg. Fräst lök och vitlök tills de blir gyllenbruna, tillsätt chilifrukterna, purjolök, koriander, tomaterna och limejuicen. Låt koka ihop ca 5-8 minuter. Tillsätt grönsaksbuljongen och låt koka i 45 min, eller tills den reducerats till hälften. Mixa allt med stavmixer.

Den här såsen var så god att jag skulle nog kunna äta bara den. Tillsammans med lite tortillabröd skulle det vara fantastiskt. Jag tror faktiskt att receptet vann på att jag inte använde tomatillo, om det nu stämmer att det är en bitter fruk. Som det var nu var smakerna välbalanserade och syran från koriandern och limen gjorde att det pirrade lite lagom på tungan. Trots mängden vitlök och chili var den inte stark på något sätt.

Och här är mitt recept på majs-guacamole

Recept majsguacamole
1 avocado
1 dl majs
2-3 msk citronsaft
1 msk rosépepparkorn

Stöt rosépepparkornen och blanda allt i en bunke. Kör med stavmixer tills det är en jämn röra. Tada, färdigt.

fläskpibil från Yucatan

När jag var i New York köpte jag en kokbok från American Indian Museum med mat inspirerad av indiansk kultur och tradition och i lördags var det dags att prova. Jag gjorde pibil.

Pibil är en traditionell gryta från mayaindianerna, på Yucatanhalvön. För att vara "äkta" ska köttet först marineras i pomerans, en av ingredienserna ska vara anotto-frön och allt ska tillagas i en kokgrop. Namnet pibil kommer från pib som betyder grop.Receptet i boken är förenklat, jag valde gjutjärnsgryta istället för kokgrop, och istället för pomeransmarinad så fick lime och apelsin åka med i själva koket. Det ingick inte heller anotto-frön, som främst används för färgen, antagligen skulle man kunna ha i gurkmeja för att ge en liknande färg.

Kokboken är amerikansk och de flesta måtten anges i "cups". Eftersom det är proportionerna som är viktigast tog jag helt enkelt ett vanligt dricksglas och bestämde att det var en "cup" och så använde jag det som mått när det skulle vara hela, halva och fjärdedelar. Annars antar jag att det går att ersätta med måttet kaffekopp (kkp) som är 1,5 dl.

Receptet är från kokboken, fast med de ingredienser jag valde att använda.

Recept för Pibil på fläsk
1/4 cup olja
1,2 kg skinkstek
1 cup grovhackad gul lök
8 vitlöksklyftor
2 guajillo chilifrukter (blötlagda och grovhackade)
2 oskalade apelsiner (i klyftor)
2 oskalade limefruktor (i klyftor)
1 tsk spiskummin
4 cups vatten
salt och peppar
1 kruka koriander
1 förpackning salladsost

Sätt ugnen på 150 grader. Skär köttet i grova kuber och bryn dem i omgångar så de får fin färg. Lägg kött, lök, vitlök, chili, apelsiner, lime och hälften avkoriandern i en ungssäkergryta. Tillsätt spiskumming och vatten, täck över och ställ in i ugnen. Låt grytan stå i ugnen i fem timmar, tills köttet helt enkelt faller i bitar. Det blir samma konsistens som pulled pork. När du serverar strör du fetaosten och resten av koriandern över.

Smaken på grytan var väldigt bitter, jag tycker faktiskt att den bittra smaken tog överhanden lite väl mycket. Eftersom apelsinen och limen bara är i för smakens skull skulle jag kanske prova att skala frukterna först innan jag la i dem för att få bort bitterheten. Konsistensen på köttet var helt underbar.

Till grytan serverade jag en av mina absoluta favoriträtter, sötpotatismos. Jag älskar sötpotatis och det här moset som jag kommit på själv skulle jag nog kunna leva på. Receptet innehåller kanel, och jag rekommenderar verkligen att prova att ha kanel i maten, inte bara på gröt eller i bakning. Just sötpotatis och kanel är en supergod kombination. Jag väljer ändå malen kanel, någon gång har jag kokat med en kanelstång och då blir kanelsmaken lite för stark.

Recept sötpotatismos
4 stora sötpotatisar
100 g smör
2 tsk kanel
salt

Skala och koka sötpotatisen tills den blir mjuk. Stampa den och rör i smöret och kanelsen. Smaka av och salta.

Lyxiga varma mackor på en fredag

Igår var det fredag och jag hade bjudit in mig själv till min mor på middag. Problemet var att vi båda var dödströtta, så inspirationen för att komma på någon bra mat var inte på topp. Till slut bestämde vi oss för varma mackor, det är ju enkelt, och eftersom vi båda älskar ost så lyxade vi till dem med god ost också.

Macka 1 ( den längst fram)

Färska trattkantareller
1 ägg
1 dl vispgrädde
2 dl riven ost (whisky-ost, smaksatt med mackmyra whisky)
vitt lantbröd
svartpeppar

Jag fräste trattkantarellerna i smör för att få bort vattnet. Sen värmde jag grädden och smälte osten i det, tillsammans med äggulan från ägget. Äggvitan vispade jag och rörde i. Jag hällde på allt på brödet och in i ugnen ca 200 grader.

Jag borde nog ha tagit mindre grädde,för smeten blev alldeles för lättflytande, ett annat alternativ är att göra en stuvning och lägga på mackorna men med samma smaker.

Macka 2 (längst bak)

150 g getost
½ dl creme fraiche
2 msk honung
en näve nötter
rosmarin
vitt surdegsbröd, smaksatt med salt och rosmarin

Jag mosade osten i creme fraichen och rörde i övriga ingredienser, sen på brödet och i ugnen. Som man ser på bilden blev det väldigt olika färg på mackorna, trattkantarellmackan blev färdig betydligt fortare än getostmackan, det smakade gott men hade nog blivit ännu bättre om jag satt in getostmackan i förväg.

En sak jag inte gjorde var att smöra brödet innan jag la på fyllningen, det gör att brödet blir rostat och knaprigt under fyllningen.

ofärdig gryta med 3 C

Jag kallar den här grytan ofärdig, för den är helt klart inte helt utvecklad i smakerna än, den behöver arbetas lite på för att göra smakerna tydligare. De tre C:na står för chili, choklad och coca-cola.

Jag har lagat mat med chili och choklad förut, kyckling i chokladsås är underbart, och jag har lagat mat mec coca-cola, nu var det dags att se vad som hände om jag kombinerade dem. Jag var också väldigt nyfiken på att använda de olika sorters torkad chili som har kommit in till min affär.

Ingredienser

800 g grytbitar av nöt
mjöl
1 stor lök
1 vitlöksklyfta
1 morot
3 paprikor
½ sötpotatis (jag hade den hemma så jag slängde i den)
1 guajillo chili
1 kartong svarta bönor
1,5 dl frysta majskorn
1 msk tomatpuré
1 burk coca-cola
1 msk potatismjöl
50 g mörk choklad (70%)

Först lade jag chilin i blöt, enligt instruktionerna. Hackade ner lök, vitlök, chili, morot och sötpotatis och fräste på. Jag vände grytbitarna i mjöl. Det är ett trick jag lärde mig av min far för att få grytan att bli tjockare. Nötbitarna åkte och sen paprikan. Jag hällde på coca-colan och sen vatten så att det täckte det jag haft i. Avslutade med att ha i bönorna (väl sköljda) och majsen. Sen satte jag locket på och lät allt koka på låg värme (4 av 12 på min platta) i ca 1,5 timme. När jag smakade tyckte jag att det var lite vattnigt så jag tog i tomatpurén för att runda av smakerna.

När köttet var färdigt gjorde jag en redning på potatismjöl och vatten och hällde i, sen tog jag grytan från värmen och rörde i chokladen.

Jag tyckter att smakerna var inte tillräckligt distinkta, så nästa gång vill jag ha i mer chili och mer coca-cola för att se om det blir bättre. En början är att ha kvar kärnorna  i chilin, nu tog jag bort dem eftersom jag var orolig att det skulle bli för starkt. Chokladsmaken bryter precis igenom, så det var nog lagom.

Jag fick ut 8 matlådor av den här grytan.

Pumpapaj med stevia (stället för socker)

Jag älskar sötpotatis och pumpa, och det gör naturligtvis att jag tycker det är jätteroligt att laga mat på hösten när det finns tillgång på båda delarna. Det enda jag skulle vilja var att de var lite lättare att hitta olika sorters pumpor, och att min lokala affär tog in annat än jättestora pumpor, sådana som mer lämpar sig för att karva lyktor och liknande.

Generellt när jag lagar pumpa och sötpotatis tycker jag om att använda mycket kryddor och de kryddor jag framförallt använder är: ingefära, kardemumma, nejlika, kanel och kryddpeppar. Sen är det mest en fråga om att ha i socker eller inte för att göra de söta eller mer matiga. Särskilt sötpotatis har jag svårt att tänka mig utan kanel.

När jag och mamma skulle berätta om vår New York-resa för min syster och hennes familj kändes det naturligt att ha lite amerikainspirerat tilltugg, så det blev en pumpapaj.

Recept

Pajdeg
100 g smör
3 dl vetemjöl

Jag körde allt i matberedaren och ställde in i kylen

Fyllning
1 liten pumpa
3 ägg
1 dl stevia
1 kanelstång
1 tsk ingefära
1 tsk kardeumma
½ tsk kryddpeppar

Jag skar bort det hårda skalet, samt det trådiga innersta köttet. Sen kokade jag pumpan med kanelstången tills den var mjukt. Mosade allt med stavmixer, hade i kryddorna och ställde det att svalna.

Jag satte ugnen på 225 grader och förgräddade pajskalet. Medan pajskalet förgräddades vispade jag äggen och hade ner dem i pumparöran.

Häll i pumparöran och ställ in i ugnen tills den har blivit fast, ärligt talat har jag ingen aning om hur lång tid det tar.

Det går att öka på kryddmängden rejält tycker jag för att få fram en bra smak, och vill man ha det som matpaj så utesluter man bara stevian.

Earl Grey-muffins

Jag tycker om te, och på senaste tiden har jag börjat tänka mer och mer på hur man kan använda te som smaksättning till annat än varmt vatten.

Det första försöket med te som smaksättning blev muffins med Earl Grey-smak. Jag tog ett vanligt recept på muffins, men såg till att det var ett recept med smält smör/flytande margarin. Jag tog ca en msk Earl Grey, jag har det som lösvikt, mortlade det och sen blandade jag det med smöret medan det smälte.

Jag lät de som smakade gissa smaksättningen, och de trodde på någon form av citrus, i övrigt kunde de inte placera smaken. När jag ss att de var te tyckte de att de doftade mer te än vad de smakade. Smaken var bra, men helt enkelt lite för svag. Nästa gång jag bakar ska jag ta mer te, och också se om jag kan låta det dra längre med det smälta smöret.

Nu hade jag ingen glasyr på, men jag tror att en mild citron/cream cheese-glasyr skulle passa bra.

En syrlig kick

Först vill jag bara varna, jag älskar surt och syrligt. Att jag har haft diabetes sen jag var liten har också gjort att mitt smaksinne är väldigt känsligt för socker. Det jag tycker är lagom sött tycker många är väldigt syrligt. Idag gjorde jag i alla fall juice i min råsafcentrifug som till och med gav mig en rejält syrlig kick, och jag tyckte det var supergott.

1 lime
1 apelsin
2 morötter
ca 3 cm färsk ingefära

Kör allt i centrifugen, känn c-vitaminerna hoppa runt i munnen och njut.

Asiatisk pulled kyckling, eller något sånt

Efter två veckor med kycklinggryta tänkte jag verkligen att nu var det dags för något annat, men så gick jag in i affären. När alternativet stod mellan Falukorv för 35 kr/kg, nötfärs för 91 kr/kg och färsk svensk kyckling med kort datum för 25 kr för 1,5 kg, så blev det ändå kyckling.

Den här gången blev det något mer asiatiskt inspirerat. Egentligen gillar jag inte att kalla det asiatiskt, det går trots allt inte att sätta en etikett på mat från världens största och folkrikaste kontinent. Men jag tog i alla fall ett antal ingredienser som används i flera olika asiatiska kök, rörde ihop allt och kryddade efter behag.

Recept
1 färsk kyckling
en lök
(mystisk men stark kryddblandning jag köpte på en marknad i Tunisien)

½ färsk chili
1 lime
1 vitlöksklyfta
4 cm färsk ingefära
1 citrongrässtrå
5 paprikor
1 burk hela champinjoner (är barnsligt förtjust i hela, konserverade)
1 burk böngroddar
1 burk kokosgrädde
1 msk tomatpuré
gurkmeja
salt
chilipeppar

Jag började med att lägga kycklingen i en gryta, klyfta en lök samt hälla på den mystiska kryddblandningen. Det fick koka, hur länge vet jag inte eftersom jag glömde bort tiden, men när jag kom ihåg den lossnade allt köttet från benen på kycklingen. Jag tog ur kycklingen ur grytan och hällde av buljongen som bildats.

Sen hackade jag ihop chili, lime, ingefära, vitlök och citrongräs och började fräsa allt i grytan. Under tiden skar jag paprikorna och hade i dem med. Kycklingen delade jag upp i mindre delar och la till när paprikan började bli mjuk. Jag hällde på så mycket av buljongen att det täckte allt, la i champinjoner och böngroddar samt kokosgrädde. För att få färg tog jag en ganska stor mängd gurkmeja samt tomatpurén.

När jag provsmakade var det en för stark smak av lime, och eftersom jag hade fräst med hela limen så var den också ganska bitter. Detta räddades upp med salt, mer chilipeppar och ytterligare gurkmeja för att få en riktigt fin gul färg.

Smaken är fortfarande ganska bitter, så jag ska inte prova att fräsa med limen någon mer gång, utan snarare tillsätta den som limesaft. Konsistensen på det hela blev ungefär som "pulled pork" alldeles trådig och kokosgrädden gjorde såsen betydligt tjockare än om jag hade använt kokosmjölk Totalt blev det 6,5 portion, så nu har jag matlådor för ett bra tag framöver.

Fredagslyx, med repris på lördagen

I fredags unnade jag mig något riktigt gott, sådär som kan hända när man är supertrött och går till affärn utan några planer. Tacokväll är inte heller så kul när man är själv.

Det här är en ceviche på pilgrimsmusslor. Ja, jag mumsade i mig alltihop på egen hand.

Eftersom musslorna var frysta var jag först tvungen att snabbtina dem, vilket säkert inte är det bästa för smaken, men så blir det när man inte är förutseende. Jag tinade musslorna genom att lägga dem i ett durkslag ovanför ett vattenbad. Genom att hålla noggrann koll på dem kuna jag plocka bort dem från durkslaget när det var tinade, men innan de hade börjat bli tillagade.

En ceviche går ut på att man använder syra för att tillaga maten, jag har bara sett det med fisk och skaldjur så jag vet inte om det går på andra sätt.

Recept
2 citroner
1 lime (fast jag använde lime på flaska)
½ chili
1 vitlöksklyfta
persilja

Jag pressade saften från citronerna och blandade i limesaften, Chilin, vitlösklyftan och persiljan hackades och blandades i. Musslorna låg i en bunke och jag såg till att marinaden täckte dem. Sen fick de stå i ca 30 minuter och sen var det bara att äta.

När jag berättade om det här för mamma så blev hon så inspirerad att hon ville att jag skulle laga det åt henne på lördagen. Hon svarade dessutom upp med att göra vitlöks- och parmesangratinerade blåmusslor, så då hade vi en riktig musselfrossa.